Paus, fast forward eller rewind?

jag vill inte tänka och jag vill inte känna.
grät när min terapeut ringde och frågade var jag blivit av.

- jag vill inte
- det är alltså en massa motstånd just nu. vilka färdigheter kan du använda?
- jag vill inte använda några färdigheter
- men vad händer då?
- det händer ingenting och det är så jag vill ha det
- hur har det känts förr när något har hänt och du gått emot känslan?
- jag har mått bättre av att komma och prata, jag vet det, men jag vill inte prata. jag orkar inte
- vad kan du göra inför nästa tisdag?
- jag tänker inte göra nånting, jag får se hur det känns till helgen, kanske vill jag göra nåt då för att ta mig till dig, men just nu finns inte nästa tisdag


jag saknar mina pausknappar.


i tre hår har jag kämpat desperat för att kontrollera ångest och hysteri, psykoser och självstympning.
i tre år har jag hållt tillbaka allting, alla känslor och impulser.
i två år har all skit inuti och utanpå inte fått annat utlopp än tårar. tårar som aldrig är tillräckliga, som aldrig varar tillräckligt länge för att göra någon nytta.

nu, helt plötsligt, ska allting fram.
alla känslor och tankar som förkrympt mig i hela mitt liv ska ut i ljuset.
jag hänger inte med. jag vet fan inte hur jag ska göra.
jag vet hur jag ska hålla tillbaka allting. det har jag hundra metoder till.
men jag har inte en enda metod till att släppa kontrollen.

smärta. alkohol. sex. benso.
de är inte alls verktyg som hjälper mig att hantera skiten.
de är flykt. bara flykt.
pausknappar. metoder för att slippa tankar och känslor.

jag kom ingenstans med dem, jag kommer ingenstans utan dem.
jag kan lika gärna lägga ner.

i förrgår körde jag en nål genom mitt ögonbryn. separationsångesten blev för mycket.
jag använde ångesten för att få kraft till att få nålen genom huden. sen jag slutade skära mig har jag blivit en mes när det gäller smärta, jag klarar ingenting.
jag har viljat pierca mig länge.
nu vet jag inte om jag kanske bör skämmas över mitt nya hål, eftersom det kom till som en slags ångesthantering - och att hantera ångest med smärta är ju fyfyfy - eller om jag ska vara sådär nöjd som jag brukar vara nära jag uttökat min samling bodymods.

jag vill slippa tänka och jag vill slippa känna.