Decennium

Det är 10 år sedan våldtäkten, och jag minns fortfarande hans lägenhet.
Planlösningen och färgerna på väggar och dörrar.

Jag minns hur han hånade mig, både tidigare på natten, innan allt hände, och dagen efter.

Jag minns hans förnamn och hans utseende i stora drag.

Jag minns hur han skrattade när han tryckte sig in i min anal.

Jag minns inget sammanhängande, jag minns inte hur jag hamnade i hans säng, jag minns inte att jag vaknade dagen efter eller att jag tog mig hem.

Men det där skrattet minns jag, som om jag hörde det för 10 timmar sedan, och inte för 10 år sedan.