att driva runt planlöst på det här sättet, det är då jag fungerar som allra bäst.
inga rutiner, inga förväntningar, inga måsten, inga borden, inga tider, inga scheman.
jag gillar inte att planera, alls, jag gillar inte att veta vad som väntar, jag gillar inte att ruta in mig.
jag vill vara FRI. helt och hållet.
jag tycker inte alls om att andra människor påverkas av mitt liv, hur jag lever det och varför. blir till och med irriterad om en vän blir ledsen av att jag inte hör av mig.
av att jag ställer in tider för att de inte passar mig lika bra som när de bokades.
av vilken förnuftig orsak som helst.
för det får mig att känna mig pressad, fångad, kvävd.
andra människor, samhället, livet i det stora hela... allt vad systemet säger att livet innebär... det kväver mig. jag får seriöst spader på allt det.
men just nu driver jag runt. helt fri.
och jag njuter.
och jag trivs.
för jag fungerar.
folk säger att oj, det måste vara sååå jobbigt att vara sjukskriven, och så länge som jag varit det också.
jag svarar bara att nej, det som verkligen skulle vara jobbigt vore att inte vara sjukskriven.
