Första steget

sitter i en ekande lägenhet, där isärskruvade möbler smyger utmed väggarna.
runt omkring mig brinner värmeljusen, många. de kan gott få brinna ut, allihop, för imorgon kommer jag inte behöva dem längre. från och med imorgon kan jag tända ljus enbart för trivsels skull.
imorgon är jag i min nya lägenhet, mitt nya Hem.

det enda som tar emot är att min 160 cm breda madrass nog inte går att få upp för trappen. det är förmodligen för trångt.
jag försöker vänja mig vid det. att jag imorgon nog måste köra min älskade säng till återvinningen för att ta med mig två 90- eller 80sängar därifrån. eller kanske bara en.
jag blir ganska arg på det. för dels kostar det pengar, dels kanske jag inte lyckas hitta två madrasser som är ungefär lika "slitna", alltså att de sjunker undan från kroppen på ett jämnt sätt, och dels så är det skarven mellan som ska jämnas ut så att jag inte stör mig på den när jag ska sova.
för andra är det säkert rent fånigt att bli arg för att man måste byta säng. men de flesta andra har inte haft sömnproblem så länge de kan minnas och har därför inte utvecklat min känslighet för sömnmiljö.
sängen är fruktansvärt viktig i sömnmiljön. bland annat kan jag helt enkelt inte ha en för liten, dubbelsängsmått är ett krav. jag har ju åtminstone en jätteskön bäddmadrass, får hoppas den räddar mycket av de nya madrasserna.

men jag längtar verkligen. inga mer störningar från trapphuset. ingen jobbig idiotkärring. ingen puckobrud som festar tre dagar i veckan eller kom hem från krogen mitt i natten och skiter fullkomligt i att andra kanske försöker sova. inga mer iskallt dragiga fönster. en liten uteplats med gräsmatta som väntar på mig och katten till våren. ytorna, som kanske kan ge mig mer ro och plats för att ta tag i konsten igen.
människor i närheten som är där för att jag ska ty mig till dem. som är till för att hjälpa mig i vardagen. som är till för att hjälpa mig tillbaka på fötter, hjälpa mig att skaffa mig ett liv.

och den 20e januari är jag kallad på samtal på neuropsykiatrin.
flytten är det första steget. utredningen är det andra.
sen får jag se vart de stegen för mig.

så, imorgon flyttar jag. på tisdag städar vi ur gamla lägenheten. på torsdag besiktning av densamma, bävar för det, men kommer be om att alla åtgärder betalas genom en avbetalningsplan.
sen nyår hos mamma och pappa.
sen blir det möten och planering med mig och boendet.

ikväll pysslar jag bara med det allra sista inför morgondagen, diskar upp och tar ner sista affischerna och plockar ner småkramset i påsar och sådant.
sen blir det nog en film innan jag försöker sova. jag hoppas jag lyckas med det, senaste tiden har spänningen i kroppen och hjärnan gjort det mycket svårt.
och jag tror att nåt slags sjukdom kommer slå till under veckan, när jag kan börja slappna av igen.

det har varit så jävla mycket senaste månaderna. jag är jävligt nära att vara helt slut.
men efter imorn kan jag börja ta det lugnt igen.